Entréområden – planeringsutmaningar och lösningar
Korrekt planering av entréområden är en utmaning för planerare och arkitekter. Alla koncept måste ta hänsyn inte bara till uppdragsgivarens tankar och önskemål, utan även alla krav i lagstiftningen avseende brandskydd, nödutrymningsvägar eller tillgänglighet. Vilka lösningar som finns för denna och andra utmaningar förklaras av dipl.-ing.(FH) och frilansande arkitekt Erik Schaufelberger från Schaufelberger Architekten samt Thomas Lehnert, Business Solutions Manager vid GEZE, i intervjun.
Vilka är då de typiska utmaningarna som planerare och arkitekter står inför i samband med planering av entréområden?
Den frilansande arkitekten Erik Schaufelberger utvecklar fastigheter bl.a. för industri, boende med servicepersonal samt vårdhem. © GEZE GmbH
Erik Schaufelberger: I planeringen måste vi alltid ställa oss denna fråga först: Hur används fastigheten? Är den öppen dygnet runt, eller bara under vissa tider? Hur många personer använder entréområdet varje dag? Och kommer dessa personer alla på en gång eller utspritt över dagen?
Thomas Lehnert: Precis, vilken dörrtyp som passar bäst bestäms av personantal och personflöde. Om vi t.ex. har 500 personer som stiger av vid en perrong och ska fortsätta ut via en karuselldör, då fungerar det inte. Här krävs en skjutdörr eller åtminstone en automatisk slagdörr. Dessutom måste man veta vilka som kommer att använda fastigheten. Barn eller personer med rullator, rullstol och andra kroppsliga begränsningar har särskilda krav när det gäller tillgänglighet. Om dörren används även som godsmottagning för paketleverantörer med skrymmande gods behöver dörren en viss storlek. En annan aspekt är nödutrymningsvägar.
Nödutrymningsvägar och tillgänglighet regleras i lagstiftningen och är ofta mycket komplexa frågor. Vilka lösningar finns det?
Thomas Lehnert: I princip uppfyller alla våra dörrar – slagdörrar, skjutdörrar eller karuselldörrar – de lagstadgade kraven. Men det finns dörrar och dörrsystem som är mer eller mindre lämpliga. Förutom användargrupperna och det förväntade personflödet måste planerarna även ta hänsyn till lagens och de lokala myndigheternas bestämmelser. Varianten Breakout av våra karuselldörrar uppfyller kraven på nödutrymningsvägar till exempel. Trots det har de endast den allmänna lämpligheten; godkännande i fastigheten måste inhämtas från resp. byggnationsmyndighet lokalt.
Erik Schaufelberger: Tillgänglighet är en mycket viktig fråga för våra uppdragsgivare som ofta återfinns i offentlig verksamhet. Vi måste alltid tänka på att skapa tillräckligt med rörelseutrymmen och möjligheter, så att personer med kroppsliga begränsningar och med hjälpmedel som t.ex. rullstol eller rullator, kan använda dörrarna. En karuselldörr gör vindfång överflödiga och kan kombineras med en slagdörr så att man klarar kraven på barriärfri användning.
Här kan du läsa om hur du planerar flerfunktionella dörrar på ett säkert sätt
Tillgänglighet är en mycket viktig fråga för våra uppdragsgivare som ofta återfinns i offentlig verksamhet.
Erik Schaufelberger, frilansande arkitekt, dipl.-ing.(FH)
Med låg takkrans och smal profil, för utsökt design © GEZE GmbH
Så har karuselldörrar fördelar sett till hållbarhet och energieffektivitet i fastigheter?
Thomas Lehnert: Helt klart. Om vi tar t.ex. vår Revo.PRIME är den mycket energisnål tack vare senaste drivteknik. Jämfört med föregångarmodellen förbrukar den ca 30 % mindre energi. Men rent allmänt kan man säga att karuselldörrar medför större hållbarhet. De håller alltid det direkta tillträdet mellan inom- och utomhusområdet stängt. Det sker alltså ingen värmeväxling när användare går in i eller ut ur fastigheten. Till skillnad från andra dörrar krävs det då inget vindfång. Frånluft förekommer inte, och smuts, blåst, buller etc. hålls ute. Samtidigt skapas större komfort för entréområdet. Tack vare de böjda glasen har de emellertid ett ogynnsamt U-värde, som dock inte har någon större påverkan på den samlade bilden av fasaden i större fastigheten. Ytandelen för en karuselldörr jämfört med ytan för hela fasaden är relativt liten, kanske 1 eller 2 %. Det jämförelsevis dåliga U-värdet för komponenten dörrar har alltså knappt någon betydelse; dörrens påverkan på det samlade U-värdet är försvinnande liten.
Erik Schaufelberger: Det stämmer. Lagstiftaren anger gränsvärden som gäller för den stängda utsidan av fastigheten. Men dörrar är ju till för att folk ska gå igenom dem, och i det sammanhanget är hela U-värdestematiken för dörrar mindre logisk, anser jag. Men trots det: en karuselldörr kan bättre fånga upp värmeförlusten inifrån och ut än en slagdörr eller en skjutdörr med vindfång.
Nya Revo.PRIME uppvisar en hållbar energianvändning, trots sin stängningskraft och vikt. © GEZE GmbH
Om planerare alltså vill eller måste bygga fastigheter med energieffektiviteten i främsta rummet: Då vore en karuselldörr som RevoPRIME att rekommendera? Eller behövs det ett annat dörrsystem?
Thomas Lehnert: Den frågan har inget standardsvar, utan man måste alltid se till hur fastigheten faktiskt används. En karuselldörr är alltid ändamålsenlig för en hög besökarfrekvens, eftersom den tydligt minskar energiförlusten i entrén tack vare vridrörelsen och avskärmningen mellan inom- och utomhusområdet. Det klarar inget annat dörrsystem, och det är den stora fördelen med karuselldörrar. Men vid t.ex. fem användningstillfällen per dag är den inte ändamålsenlig; då rekommenderar vi i stället en enkel – och billigare – slagdörr. För köpcentra, hotell eller för affärsfastigheter med hög frekvens är en karuselldörr betydligt mer energieffektiv. Revo.PRIME är hållbar även vad gäller energiförbrukningen för själva dörren: Tack vare den nya drivtekniken går den på samma nivå som en skjutdörr, trots sin storlek och tunga vändkors.
Nyckelord personflöde: Vilka faktorer spelar roll i typfallet?
Thomas Lehnert: Beroende på fokus måste man välja ut rätt typ av dörr. Om det kommer folk t.ex. från sidan bör en karuselldörr vridas något, så att öppningen passar till passagevägen och så att inte säkerhetssensorerna löser ut hela tiden. Om en dörr redan är monterad, men kanske inte optimalt, t.ex. sett till vinkeln, finns det åtgärder som kan lösa problemet: Man kan behöva ställa in sensorerna på nytt. Eller så kan man, om lokalförhållandena så tillåter, montera en slagdörr invid karuselldörren, så att flaskhalsar undviks.
Karuselldörrar medför större hållbarhet. De håller alltid det direkta tillträdet mellan inom- och utomhusområdet stängt. Det sker alltså ingen värmeväxling när användare går in i eller ut ur fastigheten.
Thomas Lehnert, Business Solutions Manager vid GEZE
Thomas Lehnert, Business Solutions Manager vid GEZE, är vår expert på karuselldörrar. © GEZE GmbH
Säkerhetssensorer är en praktisk och nödvändig anordning. Men visst, ibland blir man irriterad när dörren oavsiktligt står öppen hela tiden...
Thomas Lehnert: Det stämmer! Tyvärr händer det ofta, eftersom sensorerna inte är rätt inställda eller är inställda på ett sätt som inte passar för användningen. Även här är vår nya Revo.PRIME en problemlösare. Med 1 000 nanometer har den ett högt vridmoment. Det ser till att dörren stoppas snabbt och kraftfullt – och att den startar snabbt igen. Fördelen: Därigenom kan sensorerna ställas in så att de har ett snävt avkänningsområde. När det är större persongrupper som går genom dörren är det en fördel, eftersom sensorerna inte aktiveras så snabbt. Men om dörren ändå stannar, fortsätter Revo.PRIME att rotera för att inte hindra persontrafiken så snart personen har lämnat sensorområdet. Dörren går alltså smidigare, snabbare och är benägen till färre oavsiktliga stopp. Dessutom är den utrustad med modernare, laserbaserade sensorer med mindre störningskänslig teknik, som inte påverkas av väta, solstrålning eller underlag. Det gör driften mindre störningskänslig över lag.
Hur går det till när man väljer produkter till? Och när ska man ta hjälp av experter för entrésituationer?
Erik Schaufelberger: Vilken produkt som ska användas och vilken storlek den ska ha, det bestäms relativt sent efter att bygglov beviljats. Dessutom monteras bara de produkter som vi redan har i planen i utförandefas 2 eller 3. Det sker oftast i fas 5, utförandeplaneringen och i utförandet. Vad som monteras är faktiskt avhängigt av det vi skissar upp: Om vi anser att en karuselldörr är rätt på en viss plats, är det viktigt att denna rekommendation läggs fram för byggherren redan i skissplaneringen.
Thomas Lehnert: Det vore också en lämplig tidpunkt för att anlita experter, som oss från GEZE: Så snart som det finns ett första utkast, en första idé till en fastighet. Tyvärr kommer vi ofta in i bilden först i slutfasen när beslutet om dörrsystem redan har fattats. Då kan vi inte längre erbjuda rådgivning, utan enbart optimera den installerade produkten i dess miljö samt inställningen av sensorerna. Därför är det bäst att involvera oss innan en beskrivningstext tas fram resp. publiceras. Jag kan bara rekommendera planerare och arkitekter att söka hjälp från experter på ett tidigt stadium och dra fördel av vår erfarenhet och kompetens!
