Den omarbetade DIN 18040: vad som kommer att förändras gällande barriärfria dörrar, brandskydd och fastighetsplanering
Standardserien DIN 18040 utgör en viktig grund för planering av barriärfritt byggande i Tyskland och harmoniseras för närvarande med den europeiska standarden DIN EN 17210 om tillgänglighet och användbarhet i den bebyggda miljön. Arkitekten, expertplaneraren för barriärfritt byggande och GEZE-experten Günther Weizenhöfer är ordförande i den ansvariga DIN-arbetsgruppen och ger här en inblick i vilka relevanta förändringar detta kommer att medföra för dörrar och deras manövreringskrafter, brandskydd samt barriärfri självräddning för arkitekter, expertplanerare och fastighetsförvaltare.
Vad reglerar DIN 18040?
Barriärfria dörrar i utrymnings- och räddningsvägar kan rädda liv. © lake.office / GEZE GmbH
Standardserien DIN 18040 beskriver riktlinjer för planering av barriärfritt byggande:
- DIN 18040-1 avser offentliga byggnader,
- DIN 18040-2 bostadshus,
- DIN 18040-3 offentliga trafik- och utomhusytor.
Syftet med denna standardserie är att utforma den bebyggda miljön så att den kan användas av personer med funktionsnedsättning på samma sätt som vanligt, utan särskilda svårigheter och generellt utan hjälp från andra.
DIN 18040 behövde omarbetas för att vara förenlig med den europeiska DIN EN 17210.
MER OM OMARBETNINGEN AV DIN 18040
Varför blir barriärfri självräddning allt viktigare vid planeringen?
Manövreringskraften blir allt viktigare för en barriärfri planering. © lake.office / GEZE GmbH
En väsentlig ändring i den omarbetade DIN 18040 gäller barriärfri självräddning. Syftet med detta är att personer ska i en farlig situation kunna ta sig till en säker plats så självständigt som möjligt och utan hjälp från andra. Det är särskilt viktigt när det gäller brandskydd. Traditionella räddningskoncept utgår ofta från att personer med funktionsnedsättning får hjälp av andra personer som befinner sig på plats. Men vad händer om det inte finns några andra personer på plats? Tillgänglighet och självräddning måste därför beaktas redan i brandskyddskonceptet.
För arkitekter och brandskyddsplanerare innebär detta att särskilda krav för dörrar i utrymnings- och räddningsvägar kan gälla. Särskilt brand- och rökskyddsdörrar blir i detta sammanhang en kritisk punkt, eftersom de å ena sidan måste stängas på ett tillförlitligt sätt och å andra sidan måste förbli barriärfria för personer med funktionsnedsättning.
Manövreringskrafter på dörrar: varför är den faktiska kraften på handtaget avgörande?
När det gäller barriärfri planering av dörrar ger manövreringskraften ofta upphov till missförstånd: i den hittillsvarande planeringspraxisen har man ofta endast beaktat dörrstängarens inställning. Men detta i sig säger inte något om hur mycket kraft en person faktiskt behöver använda för att öppna en viss dörr. Dörrbredd, hävstångsförhållanden, tätningar, upphängningar, tryckförhållanden och andra faktorer kan påverka den kraft som krävs. Den omarbetade DIN 18040 behandlar därför den manövreringskraft som faktiskt ska mätas vid handtaget: för vissa brandklassade dörrar är gränsvärdet 50 Newton.
Som jämförelse: för barriärfritt utformade arbetsplatser fastställer den för närvarande gällande ASR V3a.2 ett maximalt värde på 25 N för vissa grupper av anställda vid öppning av manuellt manövrerade dörrar och vid hantering av manuellt manövrerade dörrbeslag. För planerare är denna skillnad viktig: DIN 18040 och arbetsmiljölagstiftningen har olika tillämpningsområden och får inte användas i stället för varandra utan att först ha granskats.
Barriärfria dörrar kräver så låga trösklar som möjligt. © Jürgen Biniasch / GEZE GmbH
Vad exakt innebär den nya tröskelnivån för detaljplaneringen?
En ytterligare detalj i den omarbetade utgåvan av DIN 18040 kommer att avse den tillåtna höjdskillnaden vid dörrtrösklar: generellt bör barriärfria övergångar utformas så att de ligger på samma nivå. Om det är tekniskt nödvändigt får höjdskillnaden inte överstiga 1 cm. Planeringen av tröskeln berör flera olika hantverksområden samtidigt. Golvbygge, tätning, dränering, dörrsystem och angränsande ytor måste samordnas i ett tidigt skede. Om dessa gränssnitt först beaktas under utförandet kan det bli betydligt mer arbetskrävande, eller till och med omöjligt, att utforma detaljerna i enlighet med standarderna.
Vilken roll spelar fastighetsautomation när det gäller barriärfria dörrar?
När man talar om barriärfria dörrar tänker man först och främst på automatisering med drivsystem. Idag måste dörrar dock ofta uppfylla flera krav samtidigt, till exempel brandskydd, styrning av utrymningsvägar, tillträdeskontroll, tillgänglighet och automatisk dörrstyrning. Detta leder å ena sidan till överlappningar mellan kraven, som ibland även kan vara motstridiga. Å andra sidan kan det uppstå behov av att styra dörrar på distans eller överföra information om dörrarnas status till externa enheter. För detta är det en fördel att dörren är ansluten till fastighetssystem. För operatörerna ligger fördelen framför allt i insynen om anläggningens tillstånd: de kan övervaka tillståndet centralt, samordna olika system och få information om störningar eller underhåll i god tid.
Att uppnå skyddsmål: vad planerare bör beakta enligt den nya DIN 18040
I DIN 18040 används skyddsmål som på många ställen prioriteras före kraven. Därefter anger standarden hur detta mål kan uppnås. Det finns dock möjlighet att uppnå det aktuella skyddsmålet på ett annat sätt än på det sättet som beskrivs i standarden. Den som väljer en annan lösning måste dock på ett fackmässigt sätt visa att det föreskrivna skyddsmålet uppnås på ett jämförbart sätt. Ett projektspecifikt tillgänglighetskoncept eller en expertbedömning kan intyga detta. Det innebär dock inte att måttangivelserna kan ändras utan vidare: alla mått är färdiga mått, och de tillåtna tillverkningstoleranserna får inte leda till att de föreskrivna måtten underskrids eller överskrids. Därför bör tillgänglighetsstandarden DIN 18040, särskilt när det gäller komplexa byggnader, inte ses som en separat måttabell, utan som en del av ett övergripande planeringskoncept för tillgänglighet.
Blir planeringen av barriärfria dörrar mer komplex med den nya DIN 18040?
Den nya synen på manövreringskrafterna visar tydligt att det inte går att avgöra om en dörr är barriärfri enbart utifrån en enskild produktkriterium.
Vid planeringen är bland annat samspelet av följande faktorer viktigt:
- Dörrbladets bredd och vikt
- Nödvändig inställning av dörrstängarens stängningsmoment
- Dörrupphängning och tätningar
- Använda beslag
- Elslutbleck för tillträdeskontrollsystem
- Krav på brand- och rökskydd
- Dörrelementets placering i en nödutrymnigsväg i samband med barriärfri självräddning
Om de tillåtna manövreringskrafterna överskrids vid en manuell lösning eller om det finns ytterligare krav på komfort och självräddning kan en automatiserad dörrlösning vara nödvändig.
GEZE tar hänsyn till dessa faktorer vid planeringen av dörrsystem. För manuellt manövrerade dörrar kan till exempel dörrstängarlösningar som TS 5000 ECline eller TS 7000 vara lämpliga. Vilken lösning som uppfyller de respektive kraven på manövreringskrafter måste kontrolleras utifrån hela dörrkonstruktionen och monteringsförhållandena.
När det gäller flerfunktionella dörrar räcker det inte längre att endast beakta ett enda krav: tillgänglighet, brandskydd och dörrens tekniska funktion måste planeras som ett helhetssystem.
Dipl.-Ing. Arch. Günther WeizenhöferChecklista: vad innebär den nya DIN 18040 för arkitekter och planerare?
Omarbetningen av DIN 18040 kommer framför allt att understryka vikten av en tidig, övergripande planering, eftersom många krav endast kan korrigeras i efterhand med extra arbetsinsats och därmed förknippade merkostnader.
Vid planeringen av aktuella projekt rekommenderas det därför att man redan i ett tidigt skede klargör framför allt följande frågor:
- Vilka krav på tillgänglighet gäller för just den här byggnaden och dess respektive användningsområde?
- Vilka dörrar finns längs utrymnings- och räddningsvägarna?
- Vilka dörrar måste uppfylla kraven på brand- eller rökskydd?
- Vilka manövreringskrafter måste beaktas vid den konkreta användningen?
- Kan man uppnå dessa manövreringskrafter med en manuell dörrlösning?
- I vilka situationer kan en free-swing dörrstängare eller en automatisk dörr behövas?
- Vilka eftermonteringsalternativ bör förberedas redan i byggnadsfasen?
- Hur är dörrautomatik, styrning av utrymningsvägar, tillträdeskontroll och fastighetsautomation samordnade med varandra?
- Befinner sig dörrelementet inom räckvidden för ett tryckventilationssystem?
- Vilka krav framgår av brandskyddskonceptet när det gäller barriärfri självräddning?
Ju tidigare dessa aspekter sammanförs, desto lättare blir det att redan under planeringsfasen upptäcka funktionella konflikter mellan tillgänglighet, brandskydd och dörrteknik.
Det viktigaste om den omarbetade DIN 18040 i korthet
- Barriärfri självräddning kommer att ges större betydelse: personer med funktionsnedsättning ska i en nödsituation i möjligaste mån kunna ta sig till en säker plats utan hjälp från andra.
- Trösklarna blir lägre: den hittills högsta tillåtna tröskelhöjden på 2 cm kommer att sänkas till 1 cm.
- Manövreringskrafterna blir mer konkret: den faktiska kraften som måste utövas på dörrhandtaget kommer att vara avgörande.
- Dörrtekniken betraktas i allt högre grad som ett helhetssystem: alla krav på dörrsystemet måste planeras tillsammans.
- Att förena brandskydd och tillgänglighet: särskilt självstängande brand- och rökskyddsdörrar ställer höga krav på tillgänglighet vid användning.
- Möjlighet till eftermontering blir allt viktigare: vissa dörrar bör redan i planeringsfasen förberedas så att lösningar för enklare användning kan eftermonteras i ett senare skede.
